Och eftersom vår gate låg bredvid Sveriges enda Starbucks, så kände jag mig manad att köpa en Soy Chai Latte. För detta betalar jag ynka 58 kr, eftersom jag endast beställde en mellanstor (som de vägrar kalla det).
Väl på planet så visade det sig att de unga och raska (inte alls tjocka och trötta på sina jobb) grabbarna bakom disken på starfucks busat till det lite och gett mig en helt vanlig latte. Möjligen med soja i, men det gör ingen Chai minsann. Så den fick stanna kvar på planet...
Väl framme i Paris så hade vår pilot varit så duktig att vi kom fram 20 minuter tidigare än planerat. Det var ju bra - för då fick vi tid att gå på toaletten medans vi väntade på Hinken och Tres Bien (hallå pågapittar (med skånskt uttal)) som tydligen också skulle förkovra sig i Paris.
Eftersom vårat möte var först klockan tre så hann vi äta lunch. Givetvis så insisterade jag att vi skulle äta på samma café som vi var på med Hanon bröderna för något år sen - där en Cola kostade 10 eur.
Peter bestämde sig för att spara pengar och tog en öl istället. Vi åt faux steak (falsk stek?) med bea och pommes, och jag rev av en anklevermacka till förätt eftersom vi ändå var i Paris. Tack för maten, det var väldigt gott. Och ja - colan kostar fortfarande 10 euro - men eftersom euron har gått ner nästan 2 spänn (inte hos Nike iofs - där står valutakurserna för evigt stilla - för dem är en dollar 10 kr) så är det ju inte lika hissnande dyrt med en cola för 92 kr...
Den som kan sin Alla vet att det är så historia vet att detta café ligger snett över gatan från Colette. Här demonstrerar Peter hur man bäst tar sig över gatan när det är röd gubbe.
För det är klart att vi gick in på Colette. Och det är klart att vi i vanlig ordning inte köpte något. Det har vi ju aldrig gjort på Colette. Men butiken var ren och städad som vanligt, och det var ganska många som verkade vilja köpa nyckelringar och tidningar i kassan.
Däremot så köpte jag något som har blivit en av mina absoluta favoritsaker med Paris. Macarons. Fördjävla goda helt enkelt. Jag smällde i mig alla (utom några som gick till Hinken och Peter) i taxin påväg till Nike.
Och här börjar vi alltså närma oss anledningen till varför jag gick upp klockan 5 i morse. Nike showroom. För er som kommer att vara i Paris nästa vecka så kan jag informera att de har sin Stadium butik längst ner på gatan. Och då menar jag inte Stadium som i bröderna norrköping - utan Nike Stadium som är svårare än svårast - fast ändå ganska bra ibland. Så om ni går förbi den här gatan som jag inte kommer ihåg vad den hette så ligger den längst in där. Utan skyltar. Fast med en liten porttelefon som man måste ringa på och lämna lösenord. Mycket kommersiellt.
Dock så får de lite poängavdrag för ordningen på handikappstoaletten. Där var det inte lätt att hänga ut snabeln när man hade druckit för många 10 euros cola.
Och eftersom jag inte lyckades med att fixa barnvakt i morgon förmiddag så fick jag sen skynda mig till tunnelbanan där jag slogs av UD:s varning. Undvik stora folksamlingar där folk har väskor. Jag fick lite tid att reflektera över det när jag stod inklämd mellan två fransmän i tre stationer. Men i slutändan så gick det ganska bra ändå tror jag. Inga direkta terrorhot på vägen som jag märkte av i alla fall. Men så röstade jag ju inte på Jimmy heller. Han kanske hade sett det med helt andra ögon. Han verkar göra det ganska ofta.
Dessvärre så kom jag till flygplatsen lite sent. Annars hade det blivit den här. Om man har ätit falsk stek till lunch så bör man äta flodhästsmalin till middag. Det är sen gammalt. Fast jag fick lösa min hunger med en Royal with cheese istället.
Så var det med den dagen. Jag hade ingen jacka, så det blev självklart lite regnigt på eftermiddagen. Och jag kan konstatera att om man reser med SAS så kommer man hem på utsatt tid. Precis som de lovar. Och jag kan också konstatera att de delar upp businessclass, economy extra och vanlig economy genom att ge business varm mat, economy extra får kall mat, och vanlig ekonomi får köpa egen mat. Jag tror inte att det fanns varm mat att köpa dock.
En ganska bra dag på det hela taget. I morgon blir min sista dag med Charlie innan han börjar inskolning på dagis på torsdag. Det blir spännande
Du har inte funderat på att pitcha en egen serie guideböcker till Lonely Planet? Du kan kalla den Grumpy Planet...
SvaraRadera(OBS, skämt! Det är på riktigt kul att läsa om tio euros-colan, ändå overkligt pris)
ja, grumpy planet kanske är bra. När jag läser om det här inlägget så verkar jag nästan sur över att ha fått spendera dagen i Paris. Så var ju inte fallet, jag hade roligt. Men 10 eur för en cola (mellansize) är helt klart det dyraste jag har stött på
SvaraRaderaBörjarn lät lite dyster, men du styrde upp fint mot mitten och slutet. Det lät som en kul dag! Macaronsen såg förjävla goda ut också.
SvaraRaderafan erik. det här är bland det roligaste jag nånsin läst... fantastiskt.
SvaraRaderafantastisk kul läsning med avslutande inskolning som en tvist på den dagen...:)
SvaraRadera